Gör varje lektion redo.

Ett klassrumsskåp kan rymma åratal av användbart material, men att hitta det beror ofta på att veta vilken lärare som använde det sist. Slöjdmaterial vandrar mellan rum, lektionslådor återvänder till andra hyllor och reservutrustningen kan stå i en annan byggnad. När förberedelsetiden är kort blir osäkerheten ännu en uppgift innan undervisningen kan börja. Tana hjälper personalen att notera gemensamt material på en plats kollegor kan titta i, och för skolans vardagslager närmare de rum och skåp där det faktiskt finns.

Börja med ett ämneslag, ett klassrum eller ett gemensamt materialrum. Skapa artiklar för färg, papper, pysselmaterial, läromedel och återanvändbar utrustning, och notera sedan mängderna på namngivna förvaringsplatser. Foton hjälper en kollega att skilja liknande lådor åt eller känna igen en låda hen aldrig använt. Platser grupperar förvaring per byggnad eller våning. Använd namn som någon ny på skolan förstår, snarare än informella etiketter som bara betyder något för den som en gång ordnade skåpet.

Håll noteringen aktuell när material kommer, förbrukas eller när utrustning återvänder till förrådet. Kom överens om en mängd betyder ett paket, ett enskilt föremål eller en komplett låda. Sätt trösklar för regelbundet använda förbrukningsvaror så att de noterade summorna kan föranleda en påfyllningsgenomgång. För återanvändbart läromedel är den användbara frågan ofta bara var det förvaras och hur många som finns — och noteringen svarar innan någon behöver fråga.

En praktisk introduktion kan vara en inventering inför nästa termin. Sätt QR-etiketter på gemensamma skåp, gör en filtrerad CSV för räkningen och bjud in kollegor att testa om de hittar en resurs utifrån dess post. Utöka först när vanan att namnge och uppdatera känns bekant. Tana ger en lärare som slutar ett sätt att lämna användbar information, och en ny lärare någonstans att börja, så att värdet i gemensamma resurser lever vidare bortom den som först tog in dem i klassrummet.