Lagerhantering på Linux: vad fungerar på Ubuntu, Fedora och andra distributioner

Lagerhantering på Linux fungerar bäst på ett av tre sätt: ett kalkylark i LibreOffice Calc, lagerprogram som ni driftar själva, eller en lagerapp som körs i webbläsaren. Nästan inget paketerat lagerprogram installeras direkt på Ubuntu, Fedora eller Debian, så det verkliga valet står mellan dessa tre – inte mellan olika Linux-appar.

För de flesta mindre team är en webbaserad lagerapp det som kräver minst arbete: inget att installera, den fungerar på vilken distribution som helst, och de som räknar varor vid hyllan kan använda mobilen. Ett kalkylark fungerar fortfarande bra för en person och en kort lista. Egen drift är ett bra val när ni har någon som gillar att sköta servrar.

Varför lagerprogram för Linux är svårt att hitta

De flesta lagerprogram för dator är skrivna för Windows. De levereras som ett installationsprogram, sparar sin data i en lokal databasfil, och förutsätter samma dator varje dag. På Linux återstår tre lösningar, och bara en av dem är bekväm.

• Köra Windows-program genom ett kompatibilitetslager fungerar ibland, men utskrifter, streckkodsläsare och uppdateringar brukar krångla, och ni blir er egen support.
• En virtuell Windows-maskin fungerar, men nu underhåller ni ett andra operativsystem bara för att räkna lådor med handskar.
• Program som inte bryr sig om operativsystemet – en kalkylarksfil eller en webbapp – kringgår problemet helt.

Det sista alternativet är där de praktiska lösningarna finns.

Alternativ 1: ett kalkylark i LibreOffice Calc

Ett kalkylark är standardverktyget för lager på Linux eftersom LibreOffice Calc redan är installerat i de flesta skrivbordsdistributioner. En rad per artikel, kolumner för plats, antal och beställningspunkt, och ett villkorsstyrt format som gör en cell röd när lagret är lågt.

Det fungerar bra när:

• en person äger listan och uppdaterar den
• ni har några dussin artiklar, inte hundratals
• räkningen sker vid skrivbordet, inte uppe på en stege i förrådet

Det håller inte när flera personer ska ändra siffror. Filen kopieras, två versioner säger emot varandra, och ingen vet vilket antal som stämmer. Kalkylark visar inte heller vem som ändrade ett antal eller när, och de öppnas inte smidigt på mobilen mitt under en inventering.

Alternativ 2: egen driftad öppen källkod för lagerhantering

Linuxanvändare väljer ofta lagerprogram med öppen källkod som körs på egen server. Ni installerar det på en maskin ni själva kontrollerar, oftast med en databas bakom, och alla använder det i webbläsaren.

Fördelarna är verkliga: er data stannar på er egen hårdvara, ni kan ändra koden, och det finns ingen prenumeration. Priset är tid. Någon måste:

• installera och uppdatera programmet och dess databas
• sätta upp HTTPS så att man kan logga in säkert utifrån
• ta säkerhetskopior och testa att de går att återställa
• hålla servern uppdaterad och laga den när den slutar fungera

Om den personen finns och gillar arbetet är egen drift ett bra val. Om den som satte upp det slutar, följer ofta lagersystemet med ut genom dörren.

Alternativ 3: en lagerapp som körs i webbläsaren

En molnbaserad lagerapp körs i en webbläsare, så operativsystemet spelar ingen roll längre. Ubuntu på ett skrivbord, Windows på ett annat och en Mac i mötesrummet – alla öppnar samma lager med samma siffror. Det finns inget att installera eller uppdatera på Linux-maskinerna, och ingen behöver driva en server.

Avvägningarna är desamma som för vilken onlinetjänst som helst: ni behöver internetuppkoppling, och er data finns hos leverantören. Kontrollera vad ni kan exportera innan ni bestämmer er, så binder ni inte upp er i onödan.

Jämförelse av lagerhanteringsalternativ för Linux

	LibreOffice Calc	Egen driftad programvara	Webbaserad app
Installation på Linux	Oftast redan där	Serveruppsättning krävs	Inget, bara en webbläsare
Flera personer redigerar	Bräckligt	Ja	Ja
Använda på mobilen vid hyllan	Omständligt	Beror på programmet	Ja, oftast med en app
Vem ändrade vad	Nej	Oftast	Oftast
Underhåll	Inget	Uppdateringar, säkerhetskopior, säkerhet	Inget
Bäst för	En person, kort lista	Team med serveradministratör	Team som vill att det bara ska fungera

Vad ni bör kontrollera innan ni väljer

Oavsett vilken väg ni väljer, testa följande på era egna Linux-maskiner innan hela teamet förlitar sig på den:

1. Webbläsaren ni faktiskt använder. Öppna den i webbläsaren teamet kör på Linux och testa de skärmar ni använder varje dag.
2. Räkning utanför skrivbordet. Lager räknas i förråd, skåpbilar och skåp. Se till att någon kan uppdatera antal från mobilen eller surfplattan.
3. Streckkoder och etiketter. Går det att skriva ut etiketter från webbläsaren till er vanliga skrivare, och skanna dem igen?
4. Historik. När ett antal ser fel ut, kan ni se vem som ändrade det och när?
5. Varningar vid lågt lager. En lista som bara visar antal förlitar sig fortfarande på att någon tittar på den.
6. Att få ut er data. En CSV-export som öppnas i LibreOffice Calc är minimikravet.

Att skanna streckkoder på en Linux-dator

Streckkodsskanning är där folk förväntar sig att Linux ska krångla, och det gör det sällan.

• En USB-streckkodsläsare beter sig som ett tangentbord på Linux: den skriver koden i vilket fält som helst har fokus, utan att någon drivrutin behövs. Vilken app som helst med ett sökfält kan ta emot den.
• En webbkamera kan läsa streckkoder och QR-koder i webbaserade appar som tolkar dem direkt på sidan, så det spelar ingen roll om webbläsaren har inbyggt stöd för streckkoder.
• En mobil är ofta den enklaste skannern av alla, eftersom ni räknar vid hyllan, inte vid skrivbordet.

Var Tana passar in

Tana är en lagerapp för team som körs i webbläsaren, så den fungerar på Linux utan att ni installerar något. Använd Google Chrome, som finns för Ubuntu, Debian, Fedora och openSUSE. Det finns ingen inbyggd Linux-app; webbappen är Linux-versionen, och det är samma app era kollegor öppnar på Windows eller en Mac.

• Hela teamet ser samma siffror i realtid, registrerade per hylla, låda, rum eller fordon.
• Uppdatera lagret med ett tryck, eller sätt ett exakt räknat antal under en inventering.
• Skriv ut QR-etiketter för artiklar och förråd från webbläsaren, och skanna dem – eller en produkts egen streckkod – med en webbkamera eller en USB-läsare.
• De som räknar vid hyllan kan använda iPhone-, iPad- eller Android-appen med samma konto.
• Varje ändring registrerar vem, vad och när, och larm vid lågt lager kommer via e-post och push.
• Exportera lagret som CSV och öppna det i LibreOffice Calc när ni vill.

Det finns en gratisplan utan kort. Tana fungerar inte offline, och går inte att driftsätta själv.

Vanliga frågor

Finns det lagerprogram för Linux?

Ja, men väldigt få installeras som ett inbyggt Linux-program. I praktiken använder ni ett kalkylark i LibreOffice Calc, driftar öppen källkod själva, eller använder en lagerapp som körs i webbläsaren.

Har Tana en Linux-app?

Tana har ingen inbyggd Linux-app. Den körs i Google Chrome på Linux, med samma funktioner och konto som webbappen på Windows och Mac. Mobiler och surfplattor använder iPhone-, iPad- eller Android-appen.

Kan jag använda en USB-streckkodsläsare på Ubuntu?

Oftast ja, utan drivrutin. De flesta USB-streckkodsläsare fungerar som tangentbord, så den skannade koden skrivs i fältet ni har markerat, till exempel sökfältet i en lagerapp.

Bör jag köra Windows-lagerprogram på Linux istället?

Bara om ni måste. Kompatibilitetslager och virtuella maskiner kan köra det, men utskrifter, skannrar och uppdateringar blir ert problem. Program som är oberoende av operativsystemet är lättare att leva med.

Räcker ett kalkylark för lager på Linux?

För en person och en kort lista, ja. När flera personer uppdaterar antal, eller ni räknar lager utanför skrivbordet, undviker en delad lagerapp motstridiga kopior och visar vem som ändrade vad.